Kalender

För andra betydelser, se Kalender (olika betydelser).

Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937.

En kalender är ursprungligen ett system för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder. Senare har ordet kommit att bli mer konkret och tämligen liktydigt med almanacka, med eller utan kalendarium. En almanacka är en förteckning över årets dagar, medan kalender också kan avse själva tideräkningen. Även andra typer av ordnade följder har fått beteckningen kalender.

I Sverige användes den julianska kalendern fram till 1753, då den ersattes med den gregorianska kalendern. Vid övergången följdes den 17 februari 1753 av den 1 mars samma år. Den gregorianska kalendern används i dag i Sverige och i större delen av världen. Den är en solkalender, avsedd att hålla kalenderåret nära det tropiska året och därmed låta vårdagjämningen och årstiderna falla vid ungefär samma position i kalendern år från år. Andra kalendrar är månkalendrar, eller en blandning mellan båda systemen, lunisolarkalendrar.

Uppbyggnad

Kalendrar bygger vanligen på återkommande astronomiska cykler, framför allt dygnet, månaden och året. Ett dygn motsvarar i grunden jordens rotation, en månad har ofta koppling till månens faser, och året har koppling till jordens omlopp kring solen och årstidernas växlingar.

Eftersom dessa cykler inte går jämnt upp i varandra måste kalendrar använda regler för hur dagar, månader och år ska ordnas. Ett kalenderår kan därför avvika något från det astronomiska året, och många kalendrar har olika former av skottår eller inskjutna dagar och månader för att hålla tideräkningen i fas med solen, månen eller årstiderna.

Huvudtyper

En solkalender utgår från året och är konstruerad för att följa solåret och årstiderna. I en sådan kalender behöver månaderna inte motsvara månens faser; den gregorianska kalendern är ett exempel på en solkalender.

En månkalender utgår i stället från månens faser. Månaden motsvarar då ungefär tiden mellan två nymånar, men kalenderåret följer inte solåret och årstiderna på samma sätt. Den islamiska kalendern är ett välkänt exempel på en månkalender.

En lunisolarkalender kombinerar de båda principerna. Månaderna följer månens faser, medan året hålls i fas med solåret och årstiderna, ofta genom att en extra månad skjuts in vissa år.

Användning

Kalendrar används för att ordna det civila året, fastställa datum och samordna återkommande händelser. De har också haft stor betydelse för religiösa högtider, jordbruk, administration, historisk datering och vetenskapliga beräkningar.

Kalendrar som används eller har använts genom historien

• Antika makedoniska kalendern (lunisolarkalender)
• Aztekkalendern
• Babyloniska kalendern (lunisolarkalender)
• Bahá'íkalendern (även Badíkalendern, solkalender)
• Bysantinska kalendern
• Den buddhistiska kalendern
• Franska revolutionskalendern
• Anno Graecorum (lunisolarkalender)
• Gammelnordiska kalendern
• Metons cykel (astronomisk/kalendrisk cykel)
• Gregorianska kalendern (solkalender)
• Japanska kalendern
• Judiska kalendern (även Hebreiska kalendern, lunisolarkalender)
• Julianska kalendern (solkalender)
• Kinesiska kalendern (lunisolarkalender)
• Mayakalendern
• Muslimska kalendern (även hedjrikalendern, månkalender)
• Persiska kalendern (solkalender)
• Romerska kalendern
• Sakakalendern
• Sovjetiska revolutionskalendern
• Svenska kalendern
• Zoroastriska kalendern
• Kurdiska kalendern
• Den antika egyptiska kalendern

Kalenderreformer

Kalenderreformer har ofta genomförts för att rätta till skillnader mellan kalenderåret och astronomiska eller religiösa beräkningar. Den gregorianska kalendern infördes som en reform av den julianska kalendern, bland annat för att vårdagjämningen och beräkningen av påsken hade förskjutits i förhållande till kyrkans regler.

I Sverige skedde övergången till den gregorianska kalendern 1753, efter tidigare försök att stegvis närma sig den nya tideräkningen.

Förslag till kalenderreformer

• Holocenkalendern
• Jōmon-era
• Internationella evighetskalendern
• Världskalendern

Kalendrar och almanackor i Sverige

I Sverige har almanackor länge använts för att hålla reda på årets dagar, helgdagar, namnsdagar och märkesdagar. Äldre folkliga kalendrar kunde också ta formen av runkalendrar eller runstavar, där återkommande dagar och högtider markerades med runor och symboler.

Almanackans innehåll har varierat över tid. Förutom datum och veckodagar har den ofta innehållit kyrkliga högtider, namnsdagar, astronomiska uppgifter och praktisk information för årets gång.

Andra betydelser

Litterära kalendrar

Kalendern var under främst 1800-talet en speciell genre inom litterär och kulturell utgivning, ofta med en folkbildande inriktning. Det fanns en uppsjö med kalendrar som ofta utkom en gång per år och innehöll de mest skilda bidrag, både litterära, historiska och naturvetenskapliga. Två av de mer populära kalendrarna i Sverige var Svea och Nornan.

Övriga kalendrar

Ordet kalender kan också syfta på en förteckning, till exempel Adelskalendern eller Taxeringskalendern.

Ordet kalender syftar i dag ofta på en almanacka, alltså en tryckt eller elektronisk förteckning över dagar.

Se även

• Efter Kristus
• Söndagsbokstav
• Tideräkning

Källor

• David Ewing Duncan; Kalendern: Människans 5000-åriga kamp att rätta klockan efter himlen - och vart de tio försvunna dagarna tog vägen (1999). ISBN 91-46-17422-2 . (Översättning av Gunnar Rydström från eng. "The Calendar" (1998) ISBN 1-85702-721-3 ).

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kalender.
  Bilder & media